Patienträttigheter

Här har vi samlat lite information om vilka rättigheter du som patient har.
Denna info är "under konstruktion" och kommer uppdateras. Om du anser att något fattas så mejla oss!
De flesta formuleringar är tagna ur det som står i lagen, för att ingen information ska bli falsk.
Ibland kan formuleringarna vara lite "luddiga" eller otydliga, men det är svårt att förklara närmare eftersom lagen inte är mer tydlig än så.
Sjuksköterska = En person med sjuksköterskeutbildning.
Övrig personal benämns/kallas vårdare eller skötare.

 

Allmänna rättigheter:

  • Du har rätt att få ut din journal
    - Undantag: Utlämnandet bedöms motverka behandlingen eller om det skulle kunna skada tredje man. Detta kan
    överklagas.
    - Du kan läsa journalen på plats eller få en kopia. Journalkopiorna ska du få så snart som möjligt och vanligtvis innebär detta inom ett par veckor.
    - Du ansöker om din journal skriftligt, exakt hur frågar du personalen på den vårdinrättning du vill ha anteckningarna från om.
    - Har du en journal på väldigt många sidor KAN vårdinrättningen komma att ta ut en avgift för en kopia.
  • En anhörig kan driva ärenden, exempelvis anmälan mot läkare, åt en patient men då behöver patienten skriva på en fullmakt som godkänner detta först.
    - Dessa papper ska finnas på exempelvis apotek, alla sjukhus, vårdcentraler och
    liknande .
  • Du kan ÖNSKA att få träffa en speciell läkare, men vårdinrättningen måste inte tillgodose din önskan.
  • Du har som patient eller anhörig rätt att klaga.
    - Antingen kan du vända dig till personalen på den inrättning du har synpunkter på, eller till exempelvis Patientnämnden.
  • När du en gång blivit utskriven från en sluten avdelning som patient, har du alltid rätt att hälsa på anhöriga. Personalen kan hävda att de inte vill släppa in dig, men här ska du ha lagen på din sida.
  • Du har rätt till ett personligt ombud som kan stötta dig i kontakten med myndigheter, ge dig mer information om dina rättigheter samt mycket annat.
    - Vart som är lättast för just dig att vända dig kan du fråga på vårdinrättningen
    eller på till exempel www.personligtombud.se
  • Är du inte inlagd enligt LPT eller LVM har du alltid rätt att lämna avdelningen, dels för så kallad permission men även att skriva ut dig för gott.


Vid inläggning med LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård):

  • LPT ska ALLTID föregås av ett så kallat Vårdintyg.
    Ett vårdintyg kan ses som en remiss till tvångsinläggning men ska
    alltid ses över av en annan läkare inom 24 timmar efter att det utfärdats.
    Tas beslut om tvångsvård/vård enligt LPT ska detta rapporteras till Förvaltningsrätten senast dagen därpå för att du som patient ska kunna överklaga.
  • Kriterier som måste uppfyllas för att vård enligt LPT ska vara aktuellt:
    - Patienten lider av en allvarlig psykisk störning (juridiskt begrepp, inte medicinsk term) vilket här exempelvis kan vara att patienten bedöms vara en fara för sig själv eller andra.
    - Patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård (vården kan ej tillgodoses på annat sätt än genom inläggning).
    - Patienten motsätter sig frivillig vård (vård enligt HSL) eller anses ej kunna ta ställning till detta.
  • Du har som patient rätt att få veta motiveringen till ett beslut om LPT.
  • Beslutet om tvångsvård ska prövas i förvaltningsrätten efter fyra veckor, därefter efter fyra månader och sedan efter sex månader.
    Överläkaren kan dock själv besluta att avbryta pågående tvångsvård tidigare.
    - Patienten har rätt att överklaga bedömningen och även vissa andra läkarbeslut.
  • Patienten har både rätt att få läsa lagtexten till LPT-lagstiftningen samt få sina rättigheter upplästa av läkare.
  • Få en vårdplan upprättad. I denna har patientens närstående rätt att ingå om patienten önskar detta.
  • Bli informerad om rätten till en stödperson som kan bistå ungefär på samma sätt som
    ett personligt ombud under vårdtiden.
  • När kriterierna inte längre uppfylls ska LPT:t avskrivas omedelbart. Det ska även göras regelbundna bedömningar av ifall behovet av tvångsvård kvarstår under hela vårdtiden.



Vid inläggning med LVM (Lagen om vård av missbrukare):

  • Om missbrukaren till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel anses vara i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk kan LVM bli aktuellt under någon av följande förutsättningar:
    - Utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara (ex. inte äter, riskerar att frysa ihjäl)
    - Löper uppenbar risk att förstöra sitt liv. (Exempelvis förlora jobb/utbildning/boende/familj mm. Läggs större vikt vid
    gällande yngre.)
    - Kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller andra närstående



Information om tvångsåtgärder:

  • Vid bältesläggning, bältning, fastspänning
    - Läkarkontakt och ordination ska enligt lag alltid ske före bältesläggning, i enskilda fall beslut av
    sjuksköterska.
    - Du har rätt att bli informerad om vad som händer och varför.
    - Du har rätt att själv välja om du vill lägga dig i bältessängen först innan de påtvingar tvång. Detta
    innebär i praktiken att du har rätt att säga att du går med på att bli bältad, men gör du inte detta har de rätt att bälta dig i alla fall.
    - En sjuksköterska ska vara arbetsledare.
    - Vid en våldsincident måste
    vårdarna ta kontakt med andra vårdare genom att ropa eller använda
    överfallslarmet.
    - Klockslag ska noteras vid bältesläggningen av ledaren.
    - Du har rätt till eftervård.
    - Vårdarna ska försöka lugna patienten så gott det går.
    - Vårdarna ska kontrollera att patienten inte blir skadad eller har någon smärta vid bältesläggningen.
    - Du har rätt att välja om du vill ligga på mage eller rygg.
    - En ledare ska hålla i kommunikationen och de andra
    ska hålla låg ljudvolym.
    - Ledaren ska notera klockslag för bältesläggningen.
    - Bältesläggning i mer än fyra timmar får bara ske vid ytterst få tillfällen, där situationen bedömts vara extrem.